I genomsnitt är de engelska låneorden ganska få om man jämför med svenskans låneord från tyskan, grekiskan, latinet och franskan. Engelskan är internationellt sett det dominerande arbetsspråket i synnerhet inom EU, men det går inte att anse som ett elitens språk, såsom franskan var en gång i tiden. Engelskan är mer av en gruppmarkör såväl bland unga som inom en del yrken och sociala medier.
De direkt lånade orden som numera används både flitigt och med självklarhet, används generellt sett för att fylla luckor i det svenska språket. Detta är vanligt förekommande inom just sociala medier och när det gäller datorer i största allmänhet, exempelvis ord som sms, mail, scrolla och zappa. Även inom mode- och skönhetsindustrin förekommer låneord som exempelvis outfit, highlight och contouring.
Inflytandet över svenskan
Efter andra världskrigets slut har strömmen av låneord blivit mer märkbar och idag är det från engelskan vi hämtar majoriteten av våra låneord. Vissa ord tas rätt av från det engelska språket, medan vissa översätts eller försvenskas. Detta är som tidigare nämnt mycket tack vare sociala medier och världen som existerar på nätet. Förmodligen kommer det dyka upp ännu fler låneord i framtiden.
Dagens globalisering bidrar i hög grad till det svenska språkets omformning och som tidigare nämnt är det inte minst låneord från engelskan som blir en allt större del av svenskan. Det förs ständigt debatter angående vikten av att bevara det svenska språket samtidigt som det är svårt att hindra ett språk från att utvecklas och förändras när det utsätts för influenser av andra språk.
Låneord inom vetenskapen
Även om sociala mediers och teknologins ökade betydelse i samhället har varit en stor inkörsport till att engelska ord alltmer blandas in i svenskan är detta inte det enda sammanhang där engelskan dominerar. Inom vetenskapliga yrken har det blivit alltmer viktigt att uttrycka sig internationellt i och med att det nationsöverskridande samarbetet och utbytet av kunskap ökar i samma takt som globaliseringen i övrigt.
Ett tydligt exempel på när engelskan tar över vokabulären inom vetenskapliga områden är medicinska termer som nästan helt uttrycks genom engelska ord i officiella sammanhang. Ett exempel på detta går att hitta inom sjukvården där det engelska ordet stroke används i högre utsträckning än de svenska orden hjärnblödning, hjärtinfarkt eller slaganfall. Engelskan tar numera även större och större plats inom olika vetenskapliga universitetsutbildningar.
Finns det någon risk med den ökade förekomsten av låneord?
Denna fråga debatteras aktivt bland språkexperterna och det man framför allt kan utröna från deras slutsatser är att det är viktigt att försöka bevara det svenska språket samtidigt som man inte ska vara rädd för att välkomna det engelska språkets intåg. Mycket pekar på att det ibland är nödvändigt, exempelvis som tidigare nämnt inom vetenskapen, att engelska låneord används då de har en viktig funktion ur internationell synpunkt.
På samma gång som de engelska låneorden i vissa sammanhang har en bärande roll är det även viktigt att det svenska språket bevaras. Det finns nämligen goda skäl till att försöka se till att svenskan är ett starkt språk som kan stå på egna ben, såväl inom vetenskap som inom andra områden, för att bevara den svenska kulturen då denna är tätt sammanflätad med språket.
Engelskans språkutveckling
Något man ofta glömmer bort är att även engelskan har påverkats av andra språk genom tidernas gång. Detta beror på att England har invaderats många gånger genom historien av folk från olika nationaliteter, vilket gör att engelskan idag inte är det samma som förr i tiden. Därför brukar man kalla engelskan för ett relativt nytt språk som ständigt utvecklas och förändras.
Hur ser framtiden ut för svenskan?
Till vilken grad det engelska språket kommer vara infiltrerat i svenskan i framtiden är fortfarande oklart. Kanske kommer svenskan i takt med den ökade globaliseringen förvandlas till svengelska, eller så stannar utvecklingen på den nivå den är på nu. Något som dock är viktigt att poängtera är att alla språk alltid är i ständig förändring och att det inte är någonting att vara rädd förr.
